Om svenska/
Svenskans tempus

Svenskans tempus

Svenskans tempus kan delas in i två system: nutidssystemet och dåtidssystemet. När verb används i nutidssystemet handlar de om nuet, och när verb används i dåtidssystemet handlar de om dåtiden (någon gång i det förflutna).

Nutidssystemet

De tempus som tillhör nutidssystemet är:
  • presens (nu)
  • presens perfekt (före nu)
  • presens futurum (efter nu).
⚠️
Presens perfekt och presens futurum kallas ofta bara för perfekt och futurum. Benämningarna med presens förtydligar att dessa tempus har en koppling till nuet.

Presens

Presens uttrycker vad som är eller händer just nu eller vad som kommer att hända. Det är inte alltid som handlingen, tillståndet eller processen pågår just nu, men det finns alltid en koppling till nuet. Allmänna uttalanden är därför ofta i presens.
Verb i presens har en egen böjningsform, och det är oftast -r, till exempel: pratar, läser, bor och springer.
Jag pluggar. Nu
Han har prov i morgon. I framtiden
Min mamma säger att man inte får äta godis på måndagar. I allmänhet

Presens perfekt

Presens perfekt uttrycker vad som har varit eller har hänt före nuet. Presens perfekt används när man vill uttrycka att något redan har inträffat. Det viktiga är alltså inte när något hände, utan att det har hänt över huvud taget.
Presens perfekt bildas med har + supinum, till exempel: har pratat, har läst, har bott, har sprungit.
Har du ätit?
Jag har varit i Tyskland.
Har han kommit fram än?
Eftersom presens perfekt inte uttrycker när något hände, kan man vanligtvis inte kombinera det med tidsadverbial. I dessa fall måste man använda preteritum i stället.
Jag har varit i Tyskland förra sommaren.
Jag var i Tyskland förra sommaren

Presens futurum

Även om svenskans vanligaste sätt att uttrycka framtid på är att använda presens, finns det även två andra sätt:
  • ska + infinitiv
  • kommer att + infinitiv.
Jag ska åka till Paris i sommar.
Jag åker till Paris i sommar.
Det kommer att bli ett svårt prov.
Det blir ett svårt prov.
⚠️
Ska uttrycker ofta mer än bara ren framtid. Läs mer: Ska, tänker eller kommer att?

Dåtidssystemet

Det andra tempussystemet är dåtidssystemet. De tempus som tillhör dåtidssystemet är:
  • preteritum (då)
  • preteritum perfekt (före då)
  • preteritum futurum (efter då).
Alla dessa tempus har en stark koppling till en bestämd tid i dåtiden. Denna tid pekar man vanligtvis ut med ett tidsadverbial.
⚠️
Preteritum perfekt kallas ofta för pluskvamperfekt. Preteritum futurum kallas ibland för futurum preteriti. Preteritum kallades tidigare för imperfekt.

Preteritum

Preteritum motsvarar presens. Skillnaden är att preteritum uttrycker vad som hände eller var vid en viss tidpunkt i dåtiden, inte i nutiden.
Verb i preteritum har en egen böjningsform, till exempel: pratade, läste, bodde, sprang.
Jag pluggade i går.
Jag hade prov i går.

Preteritum perfekt

Preteritum perfekt motsvarar presens perfekt. Skillnaden är densamma här: preteritum perfekt handlar om dåtid i stället för nutid, alltså vad som hade varit eller hade hänt före en viss tidpunkt i det förflutna.
Preteritum perfekt bildas med hade + supinum, till exempel: hade pratat, hade läst, hade bott, hade sprungit.
När han kom, hade jag redan gått.
Hon bjöd ut mig på lunch i går, men jag hade redan ätit.

Preteritum futurum

Preteritum futurum uttrycker vad som skulle hända efter en viss tidpunkt i det förflutna, alltså vad som hände efter då.
Man bildar preteritum futurum med skulle + infinitiv, till exempel: skulle prata, skulle läsa, skulle bo, skulle springa.
Jag skulle handla i går, men affären var stängd.
⚠️
Vill du veta hur ett visst verb böjs i de olika formerna? Slå upp ordet i SAOL på Svenska.se.

Mer läsning